torsdag, oktober 26, 2006

Nedfall på varroagaller

Hade de där små äckliga kvalsterkrypen ostörda fått knapra i sig av mina bin under vintern hade det nog inte gått så bra... Efter oxalsyrebehandlingen var det var mer nedfall av varroa än jag räknat med. Det såg inte så illa ut när man bara slängde ett öga på gallret, men vid närmare inspektion så var det i det ena samhället minst ett hundratal och i det andra kanske ett trettiotal (döda) kvalster. Helst otroligt att de så snabbt har fått fäste. Och vilken tur att vi behandlade!

Det samhället där det var mest nedfall är det samhälle där drottningen tidigare dog (och de själva odlade fram en ny). Det samhället lät också nu mera "brusigt" och det var klasar av bin på frigolitmellanskivan. Hoppas det inte är något med drottningen igen. De kanske bara är lite trångbodda för tillfället, när det är så fullt med foder inne och dåligt väder ute. Västkusten har till och med haft sin första rejäla höststorm.

tisdag, oktober 24, 2006

Oxalsyra mot varroa

Ett höstobligatorium i moderna tider är att behandla sina bisamhällen mot kvalstret varroa. I vår förening gör vi oxalsyrebehandlingen gemensamt. Själv var jag bortrest, men biodlarvännerna tog hand om mina bin också. Enligt uppgift var det var en perfekt dag för att göra behandlingen, kyligt på förmiddan (då sitter bina still) och lite varmare på eftermiddan då bina kan röra på sig lite.

Varroa är ett litet millimeterstort rött kvalster och något som man nog tyvärr kan få leva med som biodlare i Sverige idag. Varroa kom till Sverige för några decennier sedan och många områden är smittade. Bina smittar varandra och ev. kan också humlor för vidare smitta. Kvalstret sätter sig på bina och äter helt enkelt hål på dem och de dör så småningom.

Det är svårt att helt bli av med varroa när väl ett samhälle är angripet, men man kan, och ska, bekämpa det. Det finns både korttids- och långtidsbekämpning, det förstnämnda t.ex. genom stark myrsyra och det senare t.ex. mjölksyra och oxalsyra. Det sistnämnda behandlar man med på hösten, efter honungsupptaget. Behandlingen går till så att man tar upp ramarna en i taget och sprutar på ämnet på dem (vanlig vattenspruta som man alltid har till det ändamålet), detta upprepas tre gånger och mellan varje gång tittar man på nedfallet på varroagallret som man har underst i kupan. Ser man att det är allt mindre kvalster efter varje behandling kan man vara nöjd. Myrsyran behandlar man annorlunda med. Den placeras i något kärl ovanpå kupan och får sedan sakta sippra ner genom ramarna. Syran är tyngre än luft och söker sig nedåt. Detta måste förstås göras i ett väl ventilerat rum. Samhället kan också brusa upp vid behandlingen, men det är effektivare eftersom den inte bara behandlar bina, utan går igenom vaxet och till ynglen. Det är också orsaken till att man tar mjölksyran i omgångar.

En 100% ekologisk bekämpningsmetod är att använda sig av en s.k. drönarram. Det är vanlig ram med vanligt präglat vax, men man fyller inte hela ramen, utan bara det översta partiet. Bina bygger vidare på ramen själva och bygger då ofta drönarceller. Drottningen lägger sina oparade ägg, som blir s.k. puckelyngel och som det bildas drönare ur. Poängen med detta är att man på sätt och vis odlar varroa, eftersom den verkar föredra större celler, så den söker sig till dessa ramar som man sedan kan ta bort.

Om bisamhället är angripet av varroa är man skyldig att anmäla det till bitillsynsmannen. Sverige är uppdelat i tre zoner när det gäller varroa. Om man har sitt bisamhälle stående nära flera andra så ska man se till att man behandlar mot varroa samtidigt och att alla faktiskt behandlar, det är nästan meningslöst att bara behandla ett samhälle.

måndag, oktober 23, 2006

Pollenbyxor
Sent i oktober kommer bina fortfarande hem lastade med pollen. Den sena och varma hösten har nog varit bra. Titta vilka granna pollenbyxor!




måndag, oktober 09, 2006

Bardisken en fredagkväll

Foderlådan har blivit ett riktigt barhäng, här trängs sockertörstiga bisyskon i mängder. De vill uppenbarligen fylla sina foderförråd till brädden, kanske anar de en riktig vargavinter. Fas III i invintringen innebar ett tillskott av ytterligare 5 kg socker. Varje samhälle har nu fått 15 kg, får väl se hur mycket de sörplar i sig av det sista.