Skattlåda och ramar

Överst på en bikupa placerar man de sk. skattlådorna, de som man vill att bina ska lägga all honungen i. Mellan skattlådorna och yngellåda läggs ett galler så att inte drottningen kan gå upp i skattlådorna och lägga ägg. Fiffigt. Snart är det alltså dags att sätta på dessa skattlådor och de ska förstås innehålla ramar som bina kan bygga ut med celler för honungsförvaringen. När lågorna ska på tvistar de lärde om. Det är heller ingen konsensus över om man ska lägga på en eller flera i taget. Om man har på alldeles för många lådor för tidigt finns det risk att samhället blir utkylt. Till ett riktigt starkt samhälle kan det behövas en yngellåda + 4-5 skattlådor (om Langstroth typ). Några reservlådor kan också vara bra, blir det plötsligt jättebra drag vill man inte stå där utan lådor!

Ramarna av plast är av Hoffman typ, den vanligaste i Amerika. Den är bredare i överkant istället för stift som på trämen. På fotot en i svart plast som inte är utbyggd och en som är utbyggd med celler. En del menar att plastramar har en tendens att kitta ihop sig. Försäljaren tycker att det är mindre risk för kakras vid slungning, och att det för övigt också är en arbetsbesparning. Ramarna måste rollas med ett tunt laget vax. En särskild vaxgryta för det ändamålet är troligen praktisk och en elektrisk kokplatta, så att man kan göra det utomhus och slippa svårborttaget vax inomhus. Storleken på plastramen är i detta fall det samma som på den tänkta träramen 159 x 448 cm (sk. medium depth, Farrar eller ¾ Langstroth), den rymmer ca 5000 celler. Ramarna går tydligen att beställa från Säffle, så det är väl inget att vänta på?