Lilla Nissan tog mig trots lite hostningar till min utbigård (med EN kupa precis som på hembigården... detta är verkligen småskalig odling). Här väntade Honungens dag på hembygdsgården, med besökare på bigården och slutskattning. Till min överraskning fanns det faktiskt en del ljunghonung i ramarna! Jag skattade de två lådorna och det var kanske lite över 5 kg i varje låda. Man har ju hört att ljunghonung kan vara svår att slunga. Vi får väl se. Kanske är det lättare i plastramar som inte går sönder så lätt? Ljung är tydligen inte heller så bra vinterfoder för bina, den kristalliserar lätt i ramarna, så bina är kanske tacksamma för den sockerlösning de ska få. Bina höll sig snälla och var inte så arga fast jag tog deras honung. Men jag fick mig ett stick av en rackare som kröp uppför byxbenet och inte kunde ta sig ut.
.jpg)

.jpg)

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar